Utbildningsskalan
Die Skala der Ausbildung, The German Training Scale
Utbildningsskalan har utvecklats i syfte att bevara de klassiska principerna för utbildning och träning av hästar som har funnits sedan långt tillbaka. Utbildningsskalan fungerar som en röd tråd i hästens utbildning oberoende av vilken gren man väljer. Den kan även användas som en ”checklista” vid varje ridpass.
De tre huvuddelarna – A, B och C – är hästens utvecklingsfaser och måste ske i rätt ordning.
De olika stegen beskriver de ingredienser som är nödvändiga för en korrekt träning, men även hela utbildningsgången från unghästen till den färdiga Grand Prix-hästen.
Genomsläpplighet = Ridbarhet
Begreppet ”genomsläpplighet” (durchlässigkeit, throughness) betyder att det inte finns något motstånd mot ryttarens hjälper, att hjälperna ”går igenom”.
När hästens är fullständigt genomsläpplig är den mjuk och elastisk, med en kontakt bakifrån och fram, balanserad och avspänd. Den är lösgjord och uppmärksam på ryttarens hjälper och svarar villigt på den minsta signal, från både de framåtdrivande och de förhållande hjälperna, dvs hästen har en bra ridbarhet.
Genomsläpplighet jämförs ofta med ett kretslopp av energi mellan häst och ryttare: ryttarens skänkelhjälper understödjer en energisk aktivitet från bakbenen, som skjuter ryggen uppåt, vilken i sin tur medger en kontakt mellan framdelen och bettet. Denna kontakt med bettet vidarebefordras sen som en känsla av energi tillbaka till ryttarens hand.
Detta är mer en fråga om ”känsla”, menat som en väldigt mjuk reaktion i ryttarens hand. Om ryttaren ger framåtdrivande hjälp och hästen svarar med att lägga sig tungt i handen är hästen inte ”genom” alls, utan obalanserad och beroende av ryttarens händer för att bibehålla sin balans.
Genomsläpplighet är viktigast i dressyr och helt nödvändigt för att uppnå schwung, men en genomsläpplig häst gör ridningen lättare i alla discipliner.


Utvecklingsfaser
Utbildningsskalan kan delas in i tre huvudfaser som var och en behöver befästas innan man kan gå vidare.
Invänjningsfas
Utveckling av påskjutskraften
Utveckling av bärkraften
Utbildningsskalans 6 steg
Det är viktigt att förstå att stegen är sammanlänkade och inbördes beroende av varandra. Några steg kan under vissa omständigheter byta plats med varandra, andra kan det inte. Det är inte meningen att varje steg måste vara perfekt innan man kan gå vidare till nästa utan man försöker ha med alla delarna simultant. Man måste vara beredd att ofta, flera gånger under samma ridpass, gå tillbaka till de grundläggande stegen för att kontrollera att utbildningen går framåt på rätt sätt.
1. Takt
1. Takt
En taktmässig häst rör sig rent och regelbundet, dvs. har förmågan att bibehålla takten, vilket hänger ihop med balansen och lösgjordheten. Spända hästar kan ha svårt att röra sig taktmässigt innan de blivit tillräckligt lösgjorda. Ridning i fel tempo leder ofta till obalans och att hästen tappar takten. Orenheter kan bero på skador eller på att ryttaren har en direkt störande inverkan genom dålig balans och/eller oförmåga att samordna – koordinera – sina hjälper. När hästen rör sig passartat i skritt (går över i 2-takt, vilket kan hända när hästen spänner sig och inte släpper igenom rörelsen i ryggen) eller galopperar i 4-taktsgalopp (för långsamt tempo utan tillräcklig energi gör att den inte orkar bära sig och blir markbunden) är exempel på orenheter. Vill man tävla i dressyr är en av grundförutsättningarna att hästen har tre rena och taktmässiga gångarter, vilket tyder på naturlig balans. Det är viktigare att hästen har en bra medfödd takt och lite mindre rörelser än tvärtom, finns det balans är det är mycket lättare att utveckla hästens gångarter. "Hästen ska röra sig energiskt och taktmässigt med bibehållen balans och självbärighet i ett tempo som är lämpligt för hästens utbildningsståndpunkt".
2. Lösgjordhet
3. Kontakt
4. Schwung
5. Rakriktning
6. Samling
En taktmässig häst rör sig rent och regelbundet, dvs. har förmågan att bibehålla takten, vilket hänger ihop med balansen och lösgjordheten. Spända hästar kan ha svårt att röra sig taktmässigt innan de blivit tillräckligt lösgjorda. Ridning i fel tempo leder ofta till obalans och att hästen tappar takten. Orenheter kan bero på skador eller på att ryttaren har en direkt störande inverkan genom dålig balans och/eller oförmåga att samordna – koordinera – sina hjälper. När hästen rör sig passartat i skritt (går över i 2-takt, vilket kan hända när hästen spänner sig och inte släpper igenom rörelsen i ryggen) eller galopperar i 4-taktsgalopp (för långsamt tempo utan tillräcklig energi gör att den inte orkar bära sig och blir markbunden) är exempel på orenheter. Vill man tävla i dressyr är en av grundförutsättningarna att hästen har tre rena och taktmässiga gångarter, vilket tyder på naturlig balans. Det är viktigare att hästen har en bra medfödd takt och lite mindre rörelser än tvärtom, finns det balans är det är mycket lättare att utveckla hästens gångarter. "Hästen ska röra sig energiskt och taktmässigt med bibehållen balans och självbärighet i ett tempo som är lämpligt för hästens utbildningsståndpunkt".
En taktmässig häst rör sig rent och regelbundet, dvs. har förmågan att bibehålla takten, vilket hänger ihop med balansen och lösgjordheten. Spända hästar kan ha svårt att röra sig taktmässigt innan de blivit tillräckligt lösgjorda. Ridning i fel tempo leder ofta till obalans och att hästen tappar takten. Orenheter kan bero på skador eller på att ryttaren har en direkt störande inverkan genom dålig balans och/eller oförmåga att samordna – koordinera – sina hjälper. När hästen rör sig passartat i skritt (går över i 2-takt, vilket kan hända när hästen spänner sig och inte släpper igenom rörelsen i ryggen) eller galopperar i 4-taktsgalopp (för långsamt tempo utan tillräcklig energi gör att den inte orkar bära sig och blir markbunden) är exempel på orenheter. Vill man tävla i dressyr är en av grundförutsättningarna att hästen har tre rena och taktmässiga gångarter, vilket tyder på naturlig balans. Det är viktigare att hästen har en bra medfödd takt och lite mindre rörelser än tvärtom, finns det balans är det är mycket lättare att utveckla hästens gångarter. "Hästen ska röra sig energiskt och taktmässigt med bibehållen balans och självbärighet i ett tempo som är lämpligt för hästens utbildningsståndpunkt".

Vad är Utbildningsskalan och hur används den? Här finns en genomgång med förklaring av alla begrepp. 2001–2002 hade jag den stora förmånen att ha Traudi Björling i både ridlära och dressyr. Hon kunde som ingen annan förklara vad dressyr går ut på! Jag skrev sen min egen sammanfattning av Utbildningsskalan, baserad på mina anteckningar från Traudis lektioner.